Läser de senaste om Amy Whinehouse och hoppas att det är sista gången artikelns innehåll är baserad på hennes olycka och misär. Jag hoppas innerligt att nästa gång vi läser om geniet Amy är det en solskens historia om hennes lyckade rehabilitering, och att hon fått styrkan att välja livet och musiken istället för droger och ett destruktivt leverne. Det gör ont på riktigt att se hur Amy kastar bort sig själv, sin otroliga talang och möjligheten att ännu en gång ge oss ett album att älska, och ännu en anledning att älska henne för hennes nästan overkligt musikaliska talang. Jag önskar henne all lycka, och önskar verkligen att hennes spelning på Hultsfred 07 inte var min sista möjlighet att se henne göra det hon gör bäst.
Amy Whinehouse - Tears Dry On Their Own (Back To Black)
2 kommentarer:
Jag älskar Amy Winehouse också.
Men för varje gång jag ser henne håll på som hon gör blir jag så jävla förbannad. Hon börjar likna Pete Doherty. Blir så grymt arg. Kan hon skärpa sig. Kan Britney också skärpa sig. Jag är bara arg. Arg för att folk her sönder sig själva, och slänger bort sina liv. HON ÄR FÖR FAN BARA 24 år.
Yada yada! Vilken snygg blogg du har skaffat dig Jay.
Skicka en kommentar